Utelivet på Gran Canaria: del två

Nu fortsätter jag min berättelse om utelivet på Gran Canaria. Varför valde vi just denna plats som resmål? Vi ville komma till en plats på vinterhalvåret där det var hyfsat varmt och på lagom resavstånd. Vi tittade på olika kartor och flygalternativ. Valet föll på Gran Canaria som verkade ha gott om vandringsleder, en camping som såg bra ut, och bäst av allt direktflyg från Kalmar. Drygt fem timmars flygning, det kunde vi stå ut med. Dessutom, som jag redan nämnt, klarar Sonja spanskan utmärkt.

På branta stigar

Som sagt, det finns gott om vandringsleder på Gran Canaria. Dock är det lite si och så med utmärkningen av dem. Vi brukar skoja och säga, att det är en pil i början på leden och en i slutet som pekar i motsatt riktning. Nja, riktigt så illa är det väl inte, men vi är lite bortskämda från leder här hemma som oftast är väl utmärkta och rösade.

Första året vandrade vi flera leder med hjälp av en mobilapp, Walking GC med Rambling Roger. Dessa rutter var beskrivna med bilder på ledens olika brytpunkter och på eventuellt målade stenar och andra vägvisare. De olika turerna var uppdragna av Roger Bradley som är en erfaren vandrare, bosatt på Gran Canaria. De var alltså inte utstakade av de lokala myndigheterna. Det kan hända att tidigare nämnda app inte fungerar numera. Man kan däremot köpa och ladda ner Rogers turbeskrivningar för utskrift via webben. De senaste åren har vi hållit oss mest till officiella leder. Vi har då använt en tryckt turistkarta och Google Maps.

Topografi på spanska

Innan vi vandrar vidare måste jag stanna lite vid de olika topografiska begreppen och vad de heter på spanska. Kanarieöarna består av vulkaniska bergsformationer i havet. Senast 2021 hade ön Palma ett stort utbrott som delvis förändrade landskapet. På Gran Canaria finns ingen aktiv vulkan, men spåren av tidigare vulkanaktivitet är tydliga.

Caldera: Egentligen kittel som också betecknar en vulkankrater. Flera av dem på Gran Canaria är väldigt vida, 500-1000 m i diameter är inte ovanligt. I Caldera Bandama som är 216 meter djup, bedrev man förr jordbruk och där finns rester av en gammal olivoljepress.

Caldera Bandama. Den gamla olivoljepressen skymtar på botten av kratern

Barranco: Sådana finns det gott om. Det betyder ravin och dessa löper mellan de åsar som den stelnade lavan bildat. Åsarna heter ibland Cumbre (höjd eller topp)och ibland Lomo (Rygg). Bergstopp kan heta pico som i Pico de las Nieves (Spetsen med snö). Llanos är en annan term som förkommer i namn på platser och betyder slätt. Det kan vara platåer på hög höjd.

Det finns olika ord för vägar och stigar. Om det är en allmän bilväg säger man vanligtvis carretera. En mindre körväg eller stig heter camino. För stig används även sendero, och vandring som aktivitet benämner man senderismo. Så där, nu kan vi snöra på skorna och ge oss iväg med fika och karta. Oj, jag höll på att glömma stavarna! Dessa är bra att ha som stöd på branta, steniga och ibland slippriga bergsstigar.

Från tjugo till nästan noll på samma dag

De flesta förknippar nog Kanarieöarna med sol och värme. Men det kan vara väldigt skiftande väder särskilt på Gran Canaria, som skapar sitt eget klimat. Ögruppen ligger på en breddgrad i höjd med Sahara men en bit ut i Atlanten och passadvinden drar med sig fuktig luft från nordost. När denna luftmassa pressas upp mot de högsta bergstopparna kyls den av och faller ner som regn och ibland till och med som snö. Det innebär att den nordliga delen av ön har lägre temperatur med rikligare nederbörd, medan den södra halvan har varmare och torrare klimat. När det blåser kraftiga ostliga vindar märker man ofta av närheten till den afrikanska kontinenten. Då drar Calima in över ön och färgar luften röd av sand från Sahara.

Vår första vandringstur startade en bit in i Barranco de Guaydeque, som via Caldera los Marteles slutade i byn Cazadores på över tusen meters höjd. Efter den turen hade vi lärt oss väderläxan. När vi steg upp på morgonen vid kusten var det runt tjugu grader varmt. Men när vi steg ut från restaurangen i Cazadores, vid sjutiden på kvällen, var det bara ett par plusgrader. Det var rejält kallt att vänta på taxin som skulle ta oss ner till kusten igen. Numera packar vi alltid med dunjacka, yllemössa och vantar i ryggsäcken.

Rast och fika

Det är viktigt att rasta och vila kroppen när man vandrar. Och fikat är lika nödvändigt här som vid våra paddelturer. På Gran Canaria brukar vi ta med oss smaskiga baguetter som vi gjort i ordning på campingen. Fyllningen består ofta av lufttorkad skinka, getost, lök, tomater, avokado med mera. De små söta kanariska bananerna brukar också få hänga med liksom vatten, kaffe, te och ibland en öl.

Vid ett tillfälle utanför Santa Lucia blev vi bjudna på nyplockade apelsiner. Det smakade extra gott i värmen. På senaste resan letade vi efter en fågellokal som enligt Google Maps skulle finnas någon mil söder om campingen. Men när vi kom dit fanns där bara stora grönsaksodlingar i tält av fiberduk. Dessa var i produktion, annars är det mest övergivna odlingar man ser på den sydöstra delen av ön. Någon fågeldamm kunde vi inte komma till däremot plockade vi vildsådda tomater längs vägen. När det gäller mat finns det för det mesta en trevlig restaurang vid etappmålet där det serveras något gott.

Det var lite om vandringsleder, väder och välbefinnande. I nästa avsnitt i denna reseberättelse tänker jag visa upp Gran Canarias natur mer specifikt.