En betraktelse över Storspoven
I ett tidigare inlägg om hur jag började skåda fåglar brättade jag, att Storspoven (se bilden ovan) var en av de fåglar som gjorde starkt intryck på mig redan som barn. Jag minns dess ljudliga drillar då den gick in för landning på åkern nedanför huset där vi bodde. Storspoven har ett mycket karakteristiskt läte. Några inledande visslingar som sedan övergår i en intensiv visseldrill innan landningen. Det är också den största av de vadarfåglar som regelbundet häckar i vårt land. Tyvärr har Storspoven minskat kraftigt i antal de senaste decennierna, och är starkt hotad i Sverige.
Ödemarkens sång
Storspov Numenius arquata är också Västerbottens landskapsdjur. Ni som sett filmen Här har du ditt liv av Jan Troell med Eddie Axberg i huvudrollen, minns säkert den suggestiva inledningen. Kameran sveper över det norrländska myrlandskapet till tonerna av drillande Storspov. Det är något magiskt med denna fågel. I släktet Numenius finns ytterligare två arter som förkommer i Sverige, Den relativt vanliga Småspoven Numenius phaeopus och ytterst sällan förekommande Numenius minutus Dvärgspov. Dessa båda arter har inte alls samma iöronfallande karakteristiska läte.
Storspoven häckar i stort sett i hela Sverige. Småspoven häckar företrädesvis i fjälltrakterna men kan ses längs sydsvenska kuster under flyttningen. På vintern flyttar båda arterna söderut. Jag har till exempel sett Småspov på Gran Canarias stränder i Januari.
Det vetenskapliga namnet Numenius har lite diffus etymologi. En av teorierna är att det kommer från latinets Numen som betyder nick. Det skulle i såfall anspela på fågelns huvudrörelser vid födosök med den extremt långa näbben. Jag reflekterade inte särskilt över namnet Numenius förrän jag läste en biografi över Dag Hammarskjöld, Den längsta resan är resan inåt, 1999, av Jurjen Beumer. I denna biografi är Hammarskjölds bok Vägmärken central.
Ett mysterium
Beumer visar att Hammarskjölds kristna tro gränsar till det mystiska. Gud är något av ett mysterium. Och det är i detta sammanhang som Beumer lyfter begreppet Numinös som beskrivning av Hammarskjölds andliga erfarenheter. Begreppet numinös introduceras av den tyske teologen Rudolf Otto på nittonhundratjugutalet. Denne Otto var en av Hammarskjölds favoriter enligt biografin. Även detta begrepp har sitt ursprung i latinets Numen som ursprungligen betyder nick, vilja, men som användes i betydelsen Guds vilja eller försyn. Akademins ordboks förklaring är, verkan av en högre utommänsklig kraft. Otto beskriver det numinösa, som en ”icke-rationell, icke-sensorisk erfarenhet eller känsla vars främsta och omedelbara objekt är utanför en själv”.
Som en ängel i skyn
Det må vara en ren slump att spovsläkets vetenskapliga namn, och erfarenheten av det gudomliga har samma språkliga ursprung. Emellertid med den vetskapen har inte jag svårt att se Storspoven, denna mäktiga vadare, som en Guds budbärare. Allra minst med de erfarenheter jag fick av den redan som barn. En erfarenhet som då var både kuslig och fascinerande. (Överensstämmer helt med Ottos beskrivning av det numinösa) Under några få veckor strax innan häckning ljuder dess genomträngande, suggestiva och lite ödsliga läte över myrar och strandängar. Lyssna till sången genom att klicka nedan! En röst från ovan, ett vittnesbörd om Guds storhet och nåd. Men också ett klagorop och en vädjan om att vi ska bli bättre på att förvalta det som Gud en gång satt oss att förvalta istället för att förstöra och förinta.
